Elak, taskig och ett kallt hjärta.
Mr. D, han var den personen som fick le och skratta. Det var hans "God Morgon"-sms som förgyllde mina dagar. Hans närhet gjorde mig varm och jag ville inte att han skulle släppa taget om honom för att jag älskade när jag låg i hans famn och han pussade mig i pannan.
Vi hade samma mål men vi föll båda framför mållinjen.
Jag förstår inte varför det blev som det blev och jag vet inte vad jag gjorde för fel eller vad jag gjorde rätt. Frågetecken blir allt fler när tystnaden blir längre.
Din doft sitter kvar i min dagens outfit som består av mjukisbyxor och mitt sovlinne, din doft sitter även kvar i sängkläderna och kuddarna som vi sov med idag, igår och i förrigår - o alla andra gångerna du sov bredvid.
Och du lämnade ett spår i mitt hjärta, på min hud och idag du fick bli tårarna på mina kinder.. som jag tänker låta rinna och bli sår som aldrig läker.
3 månader..
Det har gått nästan 3 månader och det känns fortfarande i hjärtat, när ska smärtan försvinna? Jag orkar inte känna såhär längre för att detta tar kål på mig!!!
Varje gång då jag vidrör någonting som påminner om honom hoppar alltid hjärtat över ett slag och kommer i otakt. Otakt och saknaden gör ondare än ondast.
I fredags så såg jag den mest bisarra och absurda filmen jag någonsin kommer att se tror jag, Requiem For A Dream heter den. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna bli berörd av en film som jag gjorde med denna.. Jag tänker fan fortfarande på den och den får mig att må .. jag vet inte, men inte bra i alla fall! Det var som ett någon brämde till ett knytnäveslag mitt i plexus - jag tappade andan..
Se filmen och bli berörd!
Jenny är på hugget...
För att nu sitter jag i min varma säng eller så är det laptopen som gör det varmt i sängen haha! men äntligen så har jag fått reda på mitt liv lite i alla fall. Jag har fixat två veckors skolarbete bara på några dagar och nu för en timme sedan skickade jag i väg min sista inlämningsuppgift, just för stunden :/.
Nu har jag bestämt att jag ska planera mitt pluggande och jag måste börja med allt i tid istället för att, som vanligt, sitta dagen innan och råplugga så att man får ont i ögonen. Men ändå är det rätt skönt att ha en liten tidspress på sig, jag och Alexandra satt och diskuterade det på bussen hem idag, att man på något sätt presterar sitt bästa fullt ut som att t.ex. när sitt högtidstal ska vara klart dagen efter, så sitter man till klockan halv tolv framför datorn och renskriver för fullt. Sen när man trycker alt+s så känner man sig lättad, då är allt klart! Men jag har inte sagt att man ALLTID ska göra så.. *vissel*
Så ikväll har jag gjort en massa saker;
- Lagt in tvätt som har legat på min säng och min stol samt lite överallt i garderoben och i byrån. Som säkert ha legat orörda mer i en vecka...
- Gjort klart och lämnat in de försenade inlämningarna!
- Fixat en "Chilln' "-lista på min ipod - SOM ÄR SÅ BRA!
- Städat upp lite på rummet.
- Tagit ner gammal disk *oups*
- Uppdaterat bloggen TVÅ ggr!
Chilln' -listan;
1. Om du lämnade mig nu - Lars Winnerbäck ft. Miss Li
2. Brighter Day - Weeping Willows
3. Speeding Cars - Imogen Heap
4. Ingenting - Kent
5. Sweet Marie - Timo Räisänen
6. Leave Out All The Rest - Linkin Park
7. Lovers Are Lonely - Timo Räisänen
8. I Will Follow You - Death Cab For Cutie
9. Zombie - Cranberries
10. Hands Held High - Linkin Park
11. Brothers On A Hotel Bed - Death Cab For Cutie
12. Didn't We Almost Have It All - Timo Räisänen
13. Curly Sue - Takida
14. Knockin' On Heaven's Door - Erik Segerstedt
15. I'm Indian - Timo Räisänen
16. Knocknin' On Heaven's Door - Bon Jovi
17. Nothing Else Matters (Accoustic) - Metallica
18. 100 År Från Nu (Blundar) - Martin Stenmarck
19. Only You - Joshua Radin
20. Black Heart - Sparzanza
21. Better Than Me - Hinder
22. 4am Forever - Lostprophets
PEACE OUT MÄN! (IHK Jessica ;> )
Reklamfilm!
Idag satt vi och kollade på råmaterialet och vi filmen blev kanske 20 minuter BARA. det kändes som att vi spelade in i flera timmar... Vi spelade inte in idag u tan det var förra veckan hemma hos Emma Pämma efter skolan. Vi förberedde oss med smink, kläder, ljussättningen, vinklar och allt sånt kanske 2 timmar.
Sen allt filmande, pausande och diskussionerna tog väl kanske i 2 timmar till.. Jobbigt var det iallafall! Så 20 minuter material har vi nu... JIPPIE!
Alla i gruppen var deltagande under inspelningen, Emma är huvudrollen, vi andra var discomänniskor. Fast som tur så hade vi lånat in några andra nära och kära så att det skulle bli tillräckligt med folk!
Reklamfilmen ska vara endast 40 sekunder, max 1 minut! Vår reklamfilm heter "Rent A Mate" :D
Vi skulle ha ett disco så vi fick skrapa ihop kläder från våra föräldrar, morföräldrar och vad det nu var. För att allt skulle vara DISCO - glitter, paljetter och överdrivet mkt smink!
Klicka på bilderna så blir dom större!
Och ja.. såhär såg då jag och Elin ut
under inspelning.. ENJOY! ;)
(Jag har grönalund-halsband i håret!)
Tid och planering.
Förlåt alla för att jag inte är en planeringsmänniska. Ja, jag och min glömskan kan förstöra så mycket.. som det redan har gjort. Jag ska inte lova för mycket för att nästan hälften av er som jag lovat är nu besvikna på mig.
Jag förstår, jag ogillar också människor som lovar och sedan inte håller det dom har sagt.. Jag vet hur besvikelsen växer inom en och jag vet hur ont det gör.
Så förlåt alla som har blivit drabbade av mig och min glömskan... Förlåt.
Mitt högtidstal till mormor (:
Till en dotter, en mamma, en fru, en mormor och till en pensionär - Alla dessa definitioner passar in på miljontals människor men bland dessa finns det en speciell person där alla dessa definitioner inte räcker till för att förklara personen.
Alla ord ur den akademiska världen kommer aldrig ens komma i närheten hur mycket jag älskar min mormor och vad hon betyder för mig.
Min mormor har nu gått i pension vid 62 års ålder och det är hon värd!
Och som hon säger "Mitt liv har precis börjat!"
Vid 17 års ålder blev du mamma för första gången och vid 27 års ålder var du en frånskild trebarnsmamma som under flera års tid klarade allt, hushåll, arbeta heltid och hålla ihop familjen med allt var det innebär.
Jag glömmer aldrig vad min mamma berättade, som är mellanbarnet, när hon såg mormor kämpandes fram och tillbaka med matkassar, i ur och skur, som var fylld med den mat som då skulle stilla hungern varje dag.
För varje år som går blir besöken hos dig allt färre och skuldkänslan blir allt större inom mig. Men som alltid blir besökstillfällena oförglömliga och härligt överraskande.
Det är bland annat din impulsivitet och glädjespridande som gör dig ihågkommen bland folk.
Som när du höll häftapparaten mot din handflata och tryckte av, och när man förvånansvärt frågade dig varför du gjorde som du gjorde så svarar du "för att jag ville testa hur det kändes!" och flinar som ett barn på julafton. Eller när stolt introducerade din nya mobil för oss och utbrister "Vadå verktyg och planering, jag ska väl inte jobba mer?"
Det är alltid du som ringer och gratulerar på våra namnsdagar, kommer över på födelsedagar och andra högtider.
När beskedet kom i april, i år, förändrades min syn på livet.
Cancer - Ordet kom som en våg, den sköljdes över mig och gav mig en kall sup. När jag väl kom upp till ytan fick den mig att uppskatta tiden så mycket mer än vad jag gjorde innan.
För att vissa tror att tiden varar för evigt - tiden finns men inte för evigt med dina nära och kära.
Du kämpade dig igenom operation efter operation och vi fick stötta varandra för att inte tappa fotfästet och falla allt för hårt.
Vi kämpade tillsammans igenom något som jag aldrig trodde skulle beröra min familj så hårt, men idag så är vi alla starkare.
Att kunna få med allt som jag känner och skulle vilja säga till min kära mormor är helt omöjligt i detta tal men vill avsluta med att säga;
Du har kämpat fram och tillbaka genom hela ditt liv och nu är du värd varenda minut av din pension som du skall njuta av till fullo.
"I livets lopp finns det inget målsnöre. De snören vi passerar är starten till ett nytt lopp"
Du är bäst!
Salt och socker!
Lars Winnerbäck ft. Miss Li - Om du lämnade mig nu ligger på repeat och jag tänker aldrig stanna den. Det är världens finaste låt och jag tröttnar aldrig!
Jag kom hem i söndagsmorse från turkiet och jag har haft det superduperbra där.
Sol och bad varje dag! Trivdes som fisken i vattnet och jag vill tillbaka.. nästan iallafall.
Men som man säger; Borta BRA men hemma BÄST?
Ibland är det jobbigt, jag bryter verkligen ihop, vart jag än befinner mig, och jag vill slungas tillbaka i tiden. Jag kan inget göra, för att jag kan omöjligt vrida tillbaka den. Nu är det som det är och jag måste bara acceptera.
Jag påminns om vår tid hela tiden, vad jag än gör, vart jag än är så finns du överallt, runt omkring mig och du försvinner aldrig från min näthinna.
När ska den sista vikten från mitt hjärta släppa? När ska jag sluta få mina gråtattacker vid de tillfällen jag blir för sentimental och nostalgisk? Varje höst, varje vinter, varje vår och sommar påminns jag om dig. Våra stunder, vår tid tillsammans.
Du är mitt socker.
Jag är ditt salt.
Jag smakar inte lika sött som dig,
jag är inte formad som dig. (en slipad diamant)
Vi är helt olika både till form och sätt.
Du passar in i bakverk, kaffe och te,
medan jag smaksätter ris, pasta och grönsaker.
Vi är så olika, så olika på alla sätt och vis.
Det finns ett påstående där formen eller smaken inte spelar någon roll,
och som aldrig kommer att göra någon skillnad för vad jag känner.
Mitt socker, jag tycker om dig på alla sätt och vis.
jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu.
