när tomrum fylls med ord.

Till en dotter, en mamma, en fru, en mormor och till en pensionär - Alla dessa definitioner passar in på miljontals människor men bland dessa finns det en speciell person där alla dessa definitioner inte räcker till för att förklara personen.

Alla ord ur den akademiska världen kommer aldrig ens komma i närheten hur mycket jag älskar min mormor och vad hon betyder för mig.

Min mormor har nu gått i pension vid 62 års ålder och det är hon värd!

Och som hon säger "Mitt liv har precis börjat!"

Vid 17 års ålder blev du mamma för första gången och vid 27 års ålder var du en frånskild trebarnsmamma som under flera års tid klarade allt, hushåll, arbeta heltid och hålla ihop familjen med allt var det innebär.

Jag glömmer aldrig vad min mamma berättade, som är mellanbarnet, när hon såg mormor kämpandes fram och tillbaka med matkassar, i ur och skur, som var fylld med den mat som då skulle stilla hungern varje dag.

För varje år som går blir besöken hos dig allt färre och skuldkänslan blir allt större inom mig. Men som alltid blir besökstillfällena oförglömliga och härligt överraskande.

Det är bland annat din impulsivitet och glädjespridande som gör dig ihågkommen bland folk.

Som när du höll häftapparaten mot din handflata och tryckte av, och när man förvånansvärt frågade dig varför du gjorde som du gjorde så svarar du "för att jag ville testa hur det kändes!" och flinar som ett barn på julafton. Eller när stolt introducerade din nya mobil för oss och utbrister "Vadå verktyg och planering, jag ska väl inte jobba mer?"

Det är alltid du som ringer och gratulerar på våra namnsdagar, kommer över på födelsedagar och andra högtider.

När beskedet kom i april, i år, förändrades min syn på livet.
Cancer - Ordet kom som en våg, den sköljdes över mig och gav mig en kall sup. När jag väl kom upp till ytan fick den mig att uppskatta tiden så mycket mer än vad jag gjorde innan.
För att vissa tror att tiden varar för evigt - tiden finns men inte för evigt med dina nära och kära.
Du kämpade dig igenom operation efter operation och vi fick stötta varandra för att inte tappa fotfästet och falla allt för hårt.
Vi kämpade tillsammans igenom något som jag aldrig trodde skulle beröra min familj så hårt, men idag så är vi alla starkare.

Att kunna få med allt som jag känner och skulle vilja säga till min kära mormor är helt omöjligt i detta tal men vill avsluta med att säga;
Du har kämpat fram och tillbaka genom hela ditt liv och nu är du värd varenda minut av din pension som du skall njuta av till fullo.

"I livets lopp finns det inget målsnöre. De snören vi passerar är starten till ett nytt lopp"

Du är bäst!